Jag har tre langare i Malmö. Två ägglangare och en bärlangare.

Nu undrar ni vad jag menar..

Joo jag kallar dem langare för att jag får en speciell service.

Bärlangaren på Möllevångstorget bjuder alltid på frukt (tvingar den på mig) och sen hämtar bären jag vill köpa ur en "hemlig" låda under ståndet.

Där håller han de finaste och färskaste bären i väntan på hans speciella kunder. Ofta får jag konstiga blickar av andra kunder, typ "Vem är hon?"..

Nu hälsar min bärlangare på mig varje gång jag går förbi torget på väg till skolan eller parken.. Han vinkar alltid glatt och jag undrar fortfarande hur han lyckas se mig.. 

Ägglangaren är från Polen. Hans ägg är väldigt fina och jag brukar alltid be honom ge mig de färskaste.I början var han irriterad men nu har han lärt sig, och när han ser mig komma, börjar han rota bland de färskaste han har och förbereder.. Oftast ligger de också under ståndet..

Jag ska tillägga att en tid ville jag veta hur mina höns mår vars ägg jag käkar.

I affären blir man ju bara förvirrad. Jag vill ha höns som har tillgång till utevistelse och lägger sina ägg när fan det passar dem.

Problemet är att det bästa jag hittar är de med tillgång till utevistelse, 1 kvadratmeter, om vädret tillåter men de är fortfarande inlåsta i burar och är säkert deprimerade på sin lilla sittpinne.

När jag var på Bondens marknad på Drottningtorget hittade jag en äggförsäljerska som blev min andra ägglangare. När jag stod där och förklarade för henne vilka problem jag hade med äggen och att jag ville ha glada hönsägg sa hon att hennes höns var minsann glada och pigga.

De har väl tillgång till utevistelse? frågade jag

Hon skrattade och svarade att hennes höns hade så mycket tillgång till utevistelse att de ibland valde att sticka och aldrig komma tillbaka.. haha perfekt tänkte jag.. Har de så mycket plats att tantan måste jaga de på åkern för att inte räven ska ta dem så var jag nöjd.. Köpte ett helt flak för 60 kr.. och återkom veckan efter och köpte ett flak till.. (måste passa på)

Ni skulle sett sasas min när han öppnade kylen och där fanns bara massa ägg!

Sarkastiskt frågade han sig själv högt, för att jag ska ta åt mig..

"Jaha.. vad ska man käka idag? Kokta ägg, stekta ägg, äggröra eller omelett?"

Jag var snabb med att tillägga att detta var ju glada ägg och hela historien om deras utevistelse drog jag..

"Tänker mer på filmen flykten från hönsgården!" svarar han..

Först skrattade jag, sen blev jag tyst , sen började jag grubbla...

Tänk om mina hönor flydde och riskerade bli rävmat för de vantrivdes??

Burhönsen vet ju i allafall inte bättre, de har en sittpinne och tillgång till utevistelse vid tjänligt väder och med tanke på det skånska vädret så är det endå inte kul utomhus. De har det i allafall tryggt i burarna.. Ingen risk att bli käkad av räven..   

Jävla Sasa..

   Lite ekologiska produketer från Bonden smarkanad   En klick grekisk yougurt och lite jugge-honung på toppen, perfekt mellanmål.

Vi har i skolan på alla kurser jag läst (hälsopsykologi, folkhälsovetenskap, psykologi, psykiatri mm) läst om Empowerment, som betyder att man ska motivera patienter till förändring..

Det är tydligen bevisat att pekpinnar,tjat, skrämsel och nedvärderande taktik inte har någon som helst effekt på folks beteende. Att få folk att känna sig värdelösa förstärker bara deras redan dåliga samvete och bidrar tex till mer missbruk..

Var på simträningen med min son idag och på deras anslagstavla ser jag detta som så klart får mig att skratta. Detta är ett exempel på hur man inte ska göra:

Igår skrattade jag så jag höll på att dö. 

En väninna till mig klagade på att hennes kille inte har stil och alltid går i samma gamla slitna jympadojor oavsett vad han har på sig för övrigt eller var de går.

Jag sa att så farligt kan det inte vara och att sneakers kan vara lite coolt även till lite finare kläder.

Tänkte på Paul Smith dojor och den typen..

Hon malde på och försökte få mig att förstå att det inte alls var coolt. 

Hon berättade att han hade bjudit ut henne i början av förhållandet till Rådhuskällaren (som är en lite finare restaurang i Malmö). De skulle träffas utanför och hon hade klätt upp sig med högklackat och klänning medan han hade jeans, tröja och de här dojorna.

Tydligen hade kvällen varit förstörd redan där..

Hon hade skämts så mycket sa hon att hon bara ville därifrån.

Han hade senare ventilerat sina tankar om denna kvällen och kritiserat henne för att ha tuggat tuggummi för han tyckte det var lite bondigt.. Hon hade blivit så paff att hon inte fick för sig att nämna dojorna!

Jag försökte fortfarande vara objektiv i det hela och hon svarade att hon skulle fan ta foto på dojorna och skicka till mig..

Jag hade glömt bort det här, när jag får ett mms med bilden och sätter skolkaffet i halsen samtidigt. Måste bara dela med mig av av detta..

Hahahah.. Han klagade på tuggummit!!! hahahahahah 

Under bilden har hon skrivit att gummisulan släppt och att luft kommit in och avger ett pysande ljud för varje steg han tar.. Kan ni tänka er det ljudet bland borden på Rådhuskällaren... haahhahhaaaaaaaaaaaaaaa

I morse rusade jag iväg till skolan. Väl framme skulle jag upp på femte våningen och tänkte ta hissen för att spara tid.

Hissen var full och tydligen skulle alla upp på femte.

Jag klämde elegant in mig och ställde mig så nära hissväggen som möjligt.

Plötsligt började denna trånga, söliga hiss, stanna på varenda våning utan att där var någon som skulle med.

Jag vände mig om och kollade på knapparna som var i höjd med min bakdel och förstod att jag lutat gumpan mot ALLA knapparna som nu lyste..

Jag fick förklara mig för hela hissen och be om ursäkt att de nu var tvungna att stanna på varenda våning på väg upp..

VILKEN LÅÅÅNG RESA... Den tog aldrig slut..

Kände hur frustationen och tysnaden förvärrades för varje våning..

Det gjorde inte saken bättre att jag försökte skoja bort det med att säga..

" Nu är vi på fjärde våningen, för de som känner för att ta trapporna resten av vägen"

Ingen var mottaglig för min charm denna morgon..

Väl framme på på femte stormade folk ur hissen och jag kände en otrolig lättnad att denna olidliga färd var över.. 

Tog trapporna resten av dagen och skyllde på att jag behövde motionen...

Sasa anser att PMS dvs pre menstrual syndrom borde döpas om till permanent menstrual syndrom!! 

Hans humor har inga gränser..

Har ni någon gång tänkt på att vi kvinnor går till frisören, nagelbyggaren, hudterapeuten, massören mm och att man oftast går därifrån med en känsla av att man suttit i terapi..

Man snackar av sig med en person man egentligen aldrig umgås med annars. De här personerna vet ibland mer om oss än många vänner gör, just för att det känns tryggt att prata av sig om livet. Så är det i alla fall i mitt fall..

Efter att ha varit hos min hudterapeut på Aroma beauty center i Malmö så är jag inte bara vackrare utan även lättare i sinnet. Jag är tacksam att det finns människor i service branchen som är glada för sina kunder och ger det där lilla extra.. Det blir ju billigt att ta hand om sig själv om gratis terapi ingår..

Ska bara sälja det argumentet till Sasa..

Det finns olika typer av makt, men en sorts makt har jag funderat lite mer kring än andra.... Kunskapsmakt!

Den som besitter kunskapen som andra inte har, har en viss makt. Detta ser man exempel på varje dag faktiskt men kanske inte lägger märke till.

Om vi tar några exempel: Specialistkunskap hos vissa läkare, där vi alla är beroende av att han delar med sig av den. De som har förtur till viss information, kan vara smittskyddsinstitutet, krigsmakten mm. Tänk om dessa väljer att inte dela med sig av sin information? Då står vi där sårbara och utan skydd. Det kan vara så enkelt som att en person vet något hemligt om någon annan person och så har plötsligt denna person en viss makt gentemot den andre.

Nu tänker ni att Silvia gått och blivit djup på ett filosofiskt plan. Inte alls..

Anledningen till att jag har tänkt på det (förutom att det ligger i min natur att grubbla över udda saker) är att jag dagligen ser att människor med datakunskaper eller kanske vanliga tekniska kunskaper, har en väldig makt över oss som inte har denna kunskap.

På Malmöhögskolas sjuksköterskeprogram är det för det mesta medelålders kvinnor som undervisar och många av dessa tycker det är jobbigt med det tekniska och att behöva arbeta med datorer. De har i stort sett ofta problem med att sätta igång sin powerpoint eller något annat.

Jag tycker det är lika roligt varje gång de bökar och letar och inte kan förstå varför filmklippet de gärna vill visa inte går igång.

Och sen denna hjälplösa min de gör i hopp om att någon av de 100 studenterna ska gå fram och hjälpa till. En kille i klassen kan i stort sett allt och brukar gå fram och fixa det på ett kick.. Nu förväntar man sig att han alltid hjälper till för det verkar som endast han vet hur..

Igår, efter att en av lärarna bökat en stund började klassen vända sig om och leta efter datakillen och där satt han med ett stort smile och såg bekväm ut.. Där och då hade han makten att avgöra om vi överhuvudtaget kommer få någon undervisning, hur länge vi ska behöva vänta innan damen där framme ringer IT avd, om vi slutar i tid osv.. 100 studenters närmaste framtid hade han i sin hand och man såg att han visste det och njöt av det. 

Jag har samma problem hemma vet ni, eftersom jag är beroende av att Sasa hjälper mig med det tekniska på datan. Jag har precis lärt mig CTRL C, CTRL V och vilka under dessa kan utföra. Fil, mapp, dokument  är för mig samma sak och det låter som bla bla bla när han pratar. Mycket lättare när han beskriver det i bilder, typ gul folder osv. Han tycker det är överjobbigt att behöva hjälpa mig hela tiden. Jag är beroende av hans hjälp och det ger honom makt..

Makt som jag retar mig på.. 

Jag har någon gång nämnt att jag kanske borde gå nån kurs i data men i stället för att reagera med att det är en bra ide har han varit lite velig och tyckt att det är väl inget jag har tid med osv.. Nu fattar jag.. Den dagen han fruktar är den dagen jag inte är beroende av hans hjälp.

Sen har jag min blogg som ger mig lite makt att alltid kunna skriva något om honom som HELA världen kan läsa..